Det är helt magiskt att springa i Skrylle. Speciellt när man har sommarens filmer från UTMB som den nedan på näthinnan.
Ibland så får jag för mig att jag är Kilian men så bränner det till i vaden eller dyker upp en sten som man nästan snubblar över och så är det tillbaka till Björn i Skrylle strax utanför Dalby.
Testade att filma med iPhonen i ett försök att förmedla känslan. Gick sådär får man väl säga. Mörkt och dant bidde det och när jag höll kameran uppe vid pannlampan så blev det bara ett ljussken. Men gjorde jag mig nu besväret att stanna och hålla telefonen i handen en bit så ska ni banne mig se resultatet med. Lutar åt att jag snart har en GoPro-kamera i handen och på huvudet.
Och så dagens runda dårå:
